Det här inlägget är ett genmäle på undervisningsminister Anders Adlercreutzs svar på vår tidigare artikel .
Är regeringens värdeval rätt?
Tack till undervisningsministern för det utförliga svaret på vår artikel. Vi håller med ministern om att de offentliga finanserna måste stärkas och ekonomin balanseras. Det faktum att detta används som motivering för nedskärningar i yrkesutbildningen är på många sätt obegripligt och strider också mot de mål som regeringen har satt upp. En minskning med 11 000 studieplatser och i synnerhet utbildningsnedskärningarna som riktar sig mot omskolningssökande, kombinerat med det tidigare genomförda avskaffandet av vuxenstudiebidraget, strider mot arbetsmarknadens behov av yrkesarbetskraft. Tidpunkten för nedskärningarna väcker också frågor. Varför skära ned före reformer vars kostnadskonsekvenser ännu inte har realiserats?
Regeringen sänkte till exempel beskattningen av ministrar och de högst avlönade med 107 miljoner euro.
I politiken handlar det alltid om värdeval: att bestämma var man investerar och var man skär ned. Medan 120 miljoner euro skärs ned från yrkesutbildningen hittar regeringen pengar till annat. Regeringen sänkte till exempel beskattningen av ministrar och de högst avlönade med 107 miljoner euro.
Nedskärningarna i yrkesutbildningen motiverades också med att indexförhöjningar har höjt den absoluta finansieringen för yrkesutbildning. Det stämmer, men för alla som gjort matinköp under de senaste åren borde det vara uppenbart att också kostnaderna har stigit till rekordnivåer. Indexförhöjningar är, som namnet antyder, bara ett sätt att se till att finansieringsnivåerna håller jämna steg med stigande kostnader. De kan inte påstås utgöra investeringar i utbildning.
Att investera i utbildning är en investering i framtiden.
Räcker indexförhöjningarna för att kompensera för nedskärningarna?
Regeringen lovade att utbildningen skulle vara under särskilt skydd — det gick annorlunda. Sammantaget verkar undervisningsministern ha glömt att investering i utbildning är en investering i framtiden.
En bredare bild av utbildningens roll i kommunen finns i Utbildning är kommunens viktigaste uppgift . Läs mer i utbildningskategorin .
Skribenter: Johanna Fleming, Lauri Lavanti och Paula Oittinen.
Publicerad i Kirkkonummen Sanomat den 11 december 2024.
Andra inlägg
-
Utbildning är kommunens viktigaste uppgift
Utbildning är kommunens viktigaste uppgift. Satsningar på utbildning är investeringar som syns långt in i framtiden, utan snabba vinster.
-
Ett steg fram, två steg tillbaka i skolan
Regeringen gör nödvändiga reformer för gymnasiet, men de kompenserar inte nedskärningarna på 120 miljoner euro i yrkesutbildningen.
-
En kall skörd för Kyrkslätt – svaga beslut
Halvtidsöverläggningen innebar nedskärningar i statsandelar och samfundsskatt. Det inskränker kommunfullmäktiges handlingsutrymme avsevärt.
-
Ett absolut nej till terminsavgifter
Regeringen anser att vi borde ställa unga som studerar på andra stadiet i en ojämlik ställning beroende på om de har EU-medborgarskap eller inte.