Texter om Kyrkslätts kommunalpolitik, beslutsfattande och vardag. Lauri Lavanti som kommunfullmäktigeledamot.
-
Lähteelä — en gem vid Kyrksländets kust
Kyrksländ köpte Lähteelä som en kustanläggning. Det är en av få platser vid Kyrksländets kust dit man kan ta sig utan egen båt — nu är området permanent tillgängligt för alla.
-
Kyrkslätt till alla: du hör hemma här
Mobbning av regnbågsungdomar ökar. Kyrkslätt röstade 30–14 för flaggning — en liten gest med mätbara effekter på ungas välmående.
-
Västbanan avslöjade Kyrkslätts problem
Vid fattandet av Västbanans beslut mättes beslutsfattarnas förmåga att fatta strategiskt viktiga, framåtblickande beslut för hela kommunen.
-
Lyyra öppnar nya möjligheter för Kyrkslätt
Renoveringen av Kyrkslätts centrum skapar ett bildningskluster av Fyyri, Lyyra och Provstparken. Det ger förutsättningar för tillväxt i decennier.
-
Jag röstade för Västernabanan – varför
Jag röstade för att Kyrkslätt ansluter sig till Västernabanan. Beslutet avgör om norra Kyrkslätt får en närtågsstation eller inte.
-
Kollektivtrafiken kan inte bli dyrare
HSL, samkommunen som ansvarar för kollektivtrafiken i huvudstadsregionen, planerar avsevärda biljetthöjningar för bussar och tåg under de kommande åren.
-
Fullmäktigemotion: årlig Pride-flaggning
Kyrkslätts strategi främjar jämlikhet och likabehandling. Att hissa Pride-flaggan är en enkel och kostnadseffektiv åtgärd för att omsätta strategin.
-
En kall skörd för Kyrkslätt – svaga beslut
Halvtidsöverläggningen innebar nedskärningar i statsandelar och samfundsskatt. Det inskränker kommunfullmäktiges handlingsutrymme avsevärt.
-
Utbildning är kommunens viktigaste uppgift
Utbildning är kommunens viktigaste uppgift. Satsningar på utbildning är investeringar som syns långt in i framtiden, utan snabba vinster.
-
Ett absolut nej till terminsavgifter
Regeringen anser att vi borde ställa unga som studerar på andra stadiet i en ojämlik ställning beroende på om de har EU-medborgarskap eller inte.
-
En växande kommun behöver ett livskraftigt
Renoveringen av Kyrkslätts centrum är ett gyllene tillfälle. Ett livskraftigt centrum lockar invånare och företag — och stärker kommunens ekonomi.
-
Tro är inte kunskapens värde – på fakta
Partier marknadsför sig med hjälp av bilder. Det lönar sig att utmana kandidaterna och fråga vad påståenden grundar sig på i verkligheten.
-
I kommunalvalet avgörs vardagsfrågor
Kommunalvalet kan verka komplicerat, men handlar om vardagsfrågor: skolor, daghem och kommunikationer. Du har makt att påverka.
-
Tillsammans är vi starkare — polarisering
Ökad polarisering och ojämlikhetsskapande politik splittrar onödigt vårt folk. Historien visar att vi klarar oss bäst när vi samarbetar.
-
Essäer om invandring: om asylsökande
Det finns många missuppfattningar om asylsökande. Det är viktigt att skilja fakta från myter — sökande lever inte på skattebetalarnas bekostnad.
-
Essäer om invandring: de som beviljats asyl
Att få asyl är ingen självklarhet, utan en noggrant definierad process. Alltför ofta glöms de faktiska människorna bakom ansökningarna bort.
-
Essäer om invandring: de som studerade
Studerande från utlandet tillför kompetent arbetskraft till Finland. Trots det har vi stora utmaningar med deras sysselsättning efter studierna.
-
Essäer om invandring: arbetsbaserad
Arbetsbaserad invandring bidrar till att lösa Finlands arbetskraftsbrist. Det krävs dock bättre förutsättningar för integration och sysselsättning.
-
Är utbildningen under särskilt skydd?
Utbildningen skärs ned kraftigt, trots att regeringen hävdar motsatsen. Indexhöjningar och lagreformer täcker inte hundratals miljoner i nedskärningar.
-
Essäer om invandring: familiebaserad
De som invandrar på basis av familjeband är en mångfaldig grupp. De är ofta längre framme i integrationen än andra invandrargrupper.
-
Essäer om invandring: invandringsvolymen
I invandringsdebatten glöms volymen ofta bort. Finlands invandring är en bråkdel av jämförbara länders nivåer — fakta som sällan nämns.
-
Om invandringen — fakta och missuppfattning
Invandringsdebatten domineras länge av kritiska röster. Det är dags att granska ämnet mer balanserat och faktabaserat.
-
Ett steg fram, två steg tillbaka i skolan
Regeringen gör nödvändiga reformer för gymnasiet, men de kompenserar inte nedskärningarna på 120 miljoner euro i yrkesutbildningen.
-
En bättre framtid: ansvaret ligger hos oss
Unga lever mitt i kriser — klimat, pandemi, krig. Ansvaret för en bättre framtid ligger hos oss vuxna, inte hos ungdomarna.
-
Jag kandiderar i kommunal- och välfärdsval
Jag kandiderar i både kommunal- och välfärdsomradesvalet 2025. Viktigast för mig är att säkra barn och ungdomars möjligheter i Kyrkslätt.
-
Att spara på barnens utbildning lönar sig
Regeringen planerar att spara på planeringen av småbarnspedagogik. I praktiken övervältras kostnaderna på kommunerna och invånarna istället.
-
Varuboden-Osla andelslagsval berör oss alla
Varuboden-Oslas andelslagsval pågår nu. Genom att rösta påverkar du människors arbetsplatser, konsumtionsbeteende och lokala tjänster.
-
Vår natur är vårt trumfkort — år efter år
En av Kirkkonummis viktigaste dragningskrafter är vår natur. Det deltagarbudgeterande som nyss inletts har återigen visat det.
-
Nytt år, bekant dålig vinterväghållning
Kyrkslätts vinterväghållning har återigen visat sig lika bristfällig som tidigare år. Det behöver inte vara så — vi kan välja att kräva kvalitet.
-
Med ord formar vi verkligheten – språk
Rasismredogörelsen är ett viktigt steg. Ordval spelar roll — med ord formar vi verkligheten och vårt sätt att förhålla oss till olikhet.
-
Närnatur måste värnas – kommunens ansvar
Inte varje skog behöver fällas. Närnatur som är i aktivt bruk i synnerhet bör bevaras och är en viktig del av vår kommun.
-
Hälsan tillhör alla — sote-avgifterna bort
Att avskaffa sote-klientavgifter sparar byråkrati, åtgärdar problem innan de växer och säkerställer att ingen lämnas utan vård av ekonomiska skäl.
-
Sote är välfärdssamhällets hörnsten
Social- och hälsovård är dyr men nödvändig. Utan ett fungerande system kan vi inte längre kalla Finland en välfärdsstat.
-
Vad om det inte fanns någon hälsocentral?
Vad om Jorvi akutmottagning vore den enda jouren för hela västra Nyland? Vad om man alltid behövde köa i timmar på Jorvi?
-
Grundtrygghetsutskottet — vad är det?
Grundtrygghetsutskottet behandlar invånarnas rättelseyrkan i grundtrygghetsfrågor. Mötenas innehåll är sekretessbelagt, men fallen ger lärdomar.
-
Jag kandiderar i välfärdsområdesvalet 2022
Jag ställer upp i välfärdsomradesvalet. Viktigast är att bevara närtjänster, hålla hälsovården offentlig och trygga vårdpersonalens välmående.
-
Daghem behöver fler lärare – en viktig fråga
Daghemmen lider av brist på lärare inom småbarnspedagogiken. Kyrkslätt har möjlighet att bygga en ny sorts arbetsmiljö och locka kompetens.
-
Välplanerat är halvt gjort, men är det nog?
Projektplanen för Gesterby skolkomplex har återremitterats tre gånger. Projektet har utretts i sex år utan att ett nytt skolhus har byggts.
-
Tillräcklig förskola är barnets rätt
I centrumområdet råder redan brist på daghemsplatser. Nya detaljplaner ökar behovet — tillräckliga platser för småbarnspedagogik måste tryggas.
-
Klubbverksamhet inom småbarnspedagogiken
Klubbverksamhet inom småbarnspedagogiken är ett kostnadseffektivt stöd för barn och familjer. Men verksamhetens framtid är osäker i Kyrkslätt.
-
Kyrkslätt-tillägget är även din fördel
Kyrkslätt-tillägget gynnar inte bara de familjer som får det — det stärker hela kommunens livskraft och attraktionskraft för barnfamiljer.
-
Kommunalt tillägg till hemvårdsstöd
Kyrkslätts fullmäktige avskaffade hemvårdsstödets kommunalt tillägg. Liten kostnad, men stor betydelse för barnfamiljer och kommunens vitalitet.
Vanliga frågor
- Vilka frågor driver Lauri Lavanti i Kyrkslätt?
- Lauri Lavanti fokuserar på digitalisering, hållbar planläggning, högkvalitativa tjänster och öppet beslutsfattande i Kyrkslätt.
- Hur kan jag påverka beslut i Kyrkslätt?
- Du kan kontakta kommunfullmäktigeledamöterna, delta i kommunala evenemang och följa fullmäktigemötena.