En kall skörd för Kyrkslätt – svaga beslut

Regeringens halvtidsöverläggning innebar förluster på nästan 800 000 euro per år för Kyrkslätt — och inskränker det nya fullmäktiges handlingsutrymme avsevärt redan innan det tillträder.

Vad innebär halv­tids­över­lägg­ning­en för Kyrkslätts ekonomi?

Regeringens halvtidspolitiska förhandlingar lovar inget gott för Kyrkslätt. Det beslut som mest direkt påverkar kommunens ekonomi är regeringens direkta nedskärning i statsandelarna. Även om nedskärningen inte är stor innebär den i Kyrkslätts fall förluster på nästan 800 000 euro på årsnivå. Det är ungefär vad småbarnspedagogik för 69 barn, grundläggande utbildning för 66 elever eller gymnasieutbildning för 89 studenter kostar per år. Utöver att skära direkt från kommunerna sänker regeringen också samfundsskatten, vilket ytterligare minskar de medel som kommunen har tillgång till.

Vilka investeringsbehov väntar?

Även om tidigare fullmäktige har fört kommunens ekonomi i gott skick — tack särskilt vare sig försäljningen av välfärdscentret — finns många ytterligare kostnader på horisonten. Kostnaderna för Gesterby skolcentrum, gymnasiecampuset och Nissnikun skola är bara på väg. Kantvik skola väntar på att komma igång och Masala daghem är i behov av renovering. Samtidigt råder det, särskilt inom småbarnspedagogiken, brist på personal, eftersom vi tvingas konkurrera med närliggande städer om samma kompetenta medarbetare.

Tyvärr innebär allt detta att det nya fullmäktige börjar i en extremt ogynnsam situation. Det kommer att vara särskilt intressant att se hur företrädare för regeringspartierna agerar på lokal nivå. Det vill säga om regeringens sparåtgärder upprätthålls, eller om kostnaderna överförs från statens budget till kommunernas budget och beskattningen från förvärvsinkomstskatt till kommunal- eller fastighetsskatt.

Utbildning är en långsiktig framgångsfaktor

Jag hoppas särskilt att Kyrkslätt ska ha visheten att blicka längre ut på horisonten. Finland har nått sin nuvarande ställning med ett av världens bästa grundskolesystem och en hög utbildningsnivå. Nu är dock båda föremål för nedskärningar, medan de ungas utbildningsnivå har sjunkit under 40 % — specifikt till 39 % (för jämförelses skull är motsvarande siffra i Norge 57 %, i Sverige 54 %, i Danmark 49 % och till och med OECD-genomsnittet är 47 %). Allt börjar med hur kommuner — inklusive Kyrkslätt — tar hand om grundskolan och andra stadiet. Det är dit den stora majoriteten av kommunens pengar går.

Låt oss därför ta hand om vår framtid, redan idag.

Jag har skrivit mer om utbildning: om varför utbildning är kommunens viktigaste uppgift , om regeringens utbildningsnedskärningar samt om utbildning är under särskilt skydd . Läs mer i mina texter om undervisning .

Publicerad i Kirkkonummen Sanomat den 30 april 2025.