AI förändrar vad utvecklare får betalt för

AI ersätter inte kodare. Det förändrar vad de får betalt för. Mjukvarubranschen är den första sektorn där denna distinktion redan syns i euro och varselbeslut.

Jag sitter vid min dator och granskar kod som AI har skrivit på två minuter. Samma arbete skulle tidigare ha tagit mig veckor. Jag skriver inte längre kod — jag definierar, utvärderar, beslutar och svarar på de frågor AI ställer till mig.

Varför rasar priset på kodproduktion?

Enligt professor Pekka Abrahamsson vid Tammerfors universitet gör AI på två minuter det som en mjukvaruutvecklare tidigare behövde två veckor på sig för. Det innebär att kostnaden för att producera kod har rasat. Branschen har redan reagerat: Etteplan och Vincit har meddelat varsel som bolagen själva kopplade till strukturella förändringar orsakade av AI. Nordea meddelade att man avser säga upp cirka 1 500 anställda före utgången av 2026 — AI och processoptimering angavs som skäl. Mjukvaruutveckling är den första branschen där denna förändring syns i euro och varsel. Det kommer inte att vara den sista.

Vad kommer utvecklare att få betalt för framöver?

Jag har själv genomgått förändringen. Genom tvivel, motstånd och slutligen acceptans. En av grundarna av det agila manifestet, Kent Beck, sammanfattar det så här: den stora majoriteten av färdigheter där människan hade ett övertag är nu värdelösa. Det som inte kan delegeras har visat sig vara mer värdefullt än någonsin: förmågan att fatta beslut, känna igen sammanhang och bära ansvar. Att skriva kod skiljer inte längre en senior från en junior — AI gör det snabbare än även en erfaren utvecklare, och med tillräcklig kvalitet. Ur ett företagsperspektiv innebär detta att utvecklare betalas mer än förr — men på andra grunder. Styr vi denna övergång, eller reagerar vi på dess konsekvenser i efterhand?

Vad händer med juniorutvecklarnas karriärväg?

Teknikoptimister hävdar att den totala efterfrågan på mjukvara kommer att öka när produktionen blir billigare — och det håller jag med om. När AI förändrar arbetets karaktär kvarstår frågorna om vem som tillgodogör sig fördelarna och vem som lär sig mest av dem. När rutinproduktionen automatiseras förlorar många utvecklare det de tidigare fick betalt för. De svåraste färdigheterna — beslutsfattande, ansvar och helhetstänkande — ökar i värde. Problemet är inte att det saknas efterfrågan på skickliga utvecklare. Problemet är att branschen har byggts upp på premissen att man kodar först och hanterar helheten senare. Om juniorvägen krymper, var ska nästa decenniums seniorutvecklare växa fram?

Vad behöver Finland nu?

Samma omvälvning berör inte bara kod. Varje bransch med repetitivt kunskapsarbete möter samma strukturella förändring. I Finland finns enskilda svar från enskilda sektorer, men nästan inga samordnade initiativ — varken om hur kompetensen ska förnyas eller hur skyddsnäten ska tillämpas i den nya situationen. Digital självständighet och kompetenspolitik hör till samma helhet — och ingen av dem avancerar på ett samordnat sätt. Den teknologiska omvälvningen väntar inte på att vi är redo, och ingen av våra konkurrenter väntar på våra vägnar.

När ska finska företag och beslutsfattare komma överens om vad utvecklare ska få betalt för — och vem ansvarar för att nästa generation växer fram?

Lauri Lavanti är fullmäktigeledamot (Gröna) i Kyrkslätt och ledande mjukvaruutvecklare.

Publicerat även i: Kauppalehti, 22 april 2026.