Köns- och sexualminoriteter upplever fortfarande mer diskriminering och våld än andra — och var och en av oss har rätt att vara stolt över att existera. Pride. Bara det att läsa det enda ordet framkallar en reaktion hos de flesta som ser det. En del irriterar det. I en del väcker det stor ilska. I andra kan det väcka frustration eller likgiltighet. Det handlar dock, som namnet antyder, om stolthet. Det handlar om att var och en av oss har rätt att vara stolt över att existera. Det handlar om att var och en av oss har rätt att existera, och att vara stolt över vem man är.
Vad handlar Pride egentligen om?
Än idag upplever personer som tillhör sexuella och könsminoriteter mer diskriminering, våld och stress än andra. Och det börjar redan i unga år. Från skolhälsoenkäterna vet vi att elever som tillhör sexuella och könsminoriteter redan upplever mer ensamhet, depression och diskriminering än sina jämnåriga. Ungefär dubbelt så många regnbågsungdomar känner också att de inte har en god kommunikationskanal med sina föräldrar. Lyckligtvis kompenserar vuxna i skolan för detta till viss del, och nästan lika många regnbågsungdomar som andra ungdomar känner att de kan prata om saker som tynger dem med en pålitlig vuxen i skolan.
Jämlikhet har ännu inte uppnåtts fullt ut någonstans. Inte ens i Finland.
Varför gynnar jämlikhetsarbete alla?
Att främja jämlikhet och likabehandling ökar människors välbefinnande. Utöver det presterar mångfaldiga team och företag bättre än sina konkurrenter. De är mer lönsamma, de lockar fler medarbetare och de utvecklar fler nya tillvägagångssätt och lösningar. Och andra gemenskaper, som kommuner eller byar, är inte annorlunda i det avseendet.
Pride handlar om att sexuella och könsminoriteter visar att de existerar. Att sexuella och könsminoriteter fortfarande inte har fullt ut samma rättigheter som andra. Att jämlikhet ännu inte har uppnåtts. Och vem av oss vill inte ha samma möjligheter som andra? Vem av oss vill inte vara stolt över att existera?
Jag har skrivit mer om jämlikhet: om min fullmäktigemotion om Pride-flaggning i Kyrkslätt samt hur omröstningen slutligen gick . Läs mer i mina texter om jämlikhet .
Publicerad i Kirkkonummen Sanomat den 25 juni 2025.
Andra inlägg
-
Kyrkslätt till alla: du hör hemma här
Mobbning av regnbågsungdomar ökar. Kyrkslätt röstade 30–14 för flaggning — en liten gest med mätbara effekter på ungas välmående.
-
Kyrkslätt är mer jämlikt idag än igår
Den 9 mars godkände Kirkkonummis kommunfullmäktige mitt initiativ att börja hissa Pride-flaggor i Kirkkonummi två gånger om året!
-
Essäer om invandring: segaste myterna
Invandring omges av många extremt sega myter. De som ställer sig kritiska eller fientliga mot invandring brukar i synnerhet gärna förstärka dem.
-
Fullmäktigemotion: årlig Pride-flaggning
Kyrkslätts strategi främjar jämlikhet och likabehandling. Att hissa Pride-flaggan är en enkel och kostnadseffektiv åtgärd för att omsätta strategin.